Varje morgon är det som ett vakuum här hemma. Från att Dante vaknar och börjar brottas i sängen, genom gröt och macka, byta blöjan 2 ggr och KANSKE få en lugn stund i soffan, så känns det som att jag fortfarande sover. Sen kommer det magiska klockslaget, 10.30 Då är det dax att sova en timma. Det är nog nästan den skönaste stunden på dagen. Man känner sig nöjd med att ha gått upp hyffsat i tid. (Vi är välsignade med en bebis som sover till 9..oftast) och det känns endå okej att lägga sig och sova med honom. Det är jättegutt faktiskt! Alla borde ta en förmiddagslur, det borde ingå i schemat på jobbet, i skolan och i almanackan.

Så nu är det ca 15 minuter kvar, men jag tror att vi ska gå till till den sovande pappan (Det var hands tur för sovmorgon) och lägga oss. Så kanske alla kan sova en stund, mys!

TÄNK om vi får lägenheten såld idag, Kinamat säger jag bara.. kinamat. Barnvakt kanske så vi kan äta kinamat hela kvällen? Kinamat..

kinamat